Grundläggande medborgarkunskaper: ramverk och teori

Den elevcentrerade Modellen för Alla har utvecklats för undervisning i grundläggande färdigheter för vuxna i ett gemensamt projekt mellan Studiecentralen Sivis och Finlands Utbildningsförbund. Modellen gör lärandet meningsfullt för människor i deras vardag. Modellen för Alla har utvecklats tillsammans med utbildare, utbildningsanordnare och andra intresserade parter. Arbetet baserades på Learning & Work Institut (Storbritannien): Citizens’ Curriculum. 

Kommentarer från utvecklare:

”Så länge du vill förbättra människors liv kommer allt annat att falla på plats.”

Kommentarer från utvecklare:

”Det handlar om jämlikhet. Visionen är att eleverna ska kunna ta sig dit de behöver.”

Grundläggande färdigheter för inkludering

Läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och digital kompetens är grundläggande färdigheter för medborgarna. De gör det möjligt att delta i informationssamhället. Inkludering handlar om egenmakt: att kunna göra skillnad genom att göra rätt saker och fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt.

Utöver definitionen av grundläggande färdigheter har en definition av livsfärdigheter tagits fram. Den öppnar upp för den roll som kunskap och färdigheter spelar i människors vardagsliv. Inom ramen för projektet Basic Skills for Citizens är utvecklingen av grundläggande färdigheter särskilt kopplad till att lösa människors vardagsproblem.

Den europeiska ramen för vuxenutbildning: grundläggande färdigheter som livskunskap

I projektet Life Skills for Europe (2016-2018) har European Association for the Education of Adults (EAEA), i samarbete med sina internationella partners, tagit fram ett ramverk för livskunskap. I ramverket beskrivs de kunskaper och färdigheter som alla bör ha för att kunna fungera i 2020-talets samhälle. Ramverket för livskunskap erkänner den praktiska betydelsen av grundläggande färdigheter för att hantera en individs liv. Det ger också en holistisk utgångspunkt för utvecklingen av grundläggande färdighetsträning för vuxna.

I Life Skills for Europe är livskunskaperna indelade i åtta färdighetskategorier, som var och en belyser färdigheternas betydelse för människor och samhälle:

1. Läsfärdigheter (literacy capabilities)

2. Räknefärdighet (numeracy capabilities)

3. Digitala färdigheter (digital capabilities)

4. Miljöfärdigheter (environmental capabilities)

5. Medborgarfärdigheter (civic capabilities)

6. Mänskliga färdigheter (personal & interpersonal capabilities)

7. Hälsofördelar (health capabilities), sekä

8. Finansiell kompetens (financial capabilities). 

Lärande för förändring

Betydelsen av livslångt lärande är allmänt erkänd, men dess grund och betydelse har setts ur olika perspektiv. Den humanistiska traditionen betonar civilisation och mänsklig tillväxt, medan behovet av kontinuerligt nytt lärande också motiveras med tanke på sociala förändringar och arbetslivets behov. Även inom vuxenutbildningen skiljer sig tyngdpunkterna åt. Kompletterande utbildning tillhandahålls för dem som arbetar, baserat på arbetsplatsens behov, medan liberal utbildning betonar vikten av mänskligt välbefinnande och personlig utveckling. Oavsett inriktning skapas en effektiv inlärningsprocess genom att tillgodose den studerandes behov.

OECD definierar läs- och skrivkunnighet som förmågan att förstå, utvärdera och använda skrivet material. Läs- och skrivkunnighet gör det möjligt för människor att delta i samhället, uppnå sina egna mål och utveckla sin kunskap och potential. I praktiken är läskunnighet förmågan att tänka och agera med ett syfte – det är mycket mer än förmågan att uppfatta ord och meningar. För att kunna verka självständigt i samhället krävs förutom läs- och skrivkunnighet även räknefärdighet och digital kompetens.

Enligt Paulo Freire är läskunnighet förmågan att se på och kritiskt utvärdera världen. Läs- och skrivkunnighet gör att du kan ta din plats i världen och skapa något nytt. Detta gäller även för andra grundläggande färdigheter. Brister i grundläggande färdigheter undergräver en individs förmåga att använda och utveckla sin fulla potential. På många sätt försvårar dessa brister livshantering och deltagande i samhället. Att lära sig grundläggande färdigheter gör det möjligt för eleverna att ta sin plats i förhållande till och påverka sin omgivning. I ett digitaliserat informationssamhälle skapar uppdatering av grundläggande färdigheter nya inlärningsbehov för alla.

Vuxenutbildning kan ses som baserad på de kunskaper och färdigheter som behövs för postmoderna metoder. Dessa innefattar förmågan att känna sig själv och att ta hand om sig själv, andra och miljön. Civilkurage ses som förmågan att ta hand om sig själv, att bilda sig kritiska uppfattningar om gemensamma frågor och, vid behov, att ta offentlig ställning i dem. Lärandet syftar till förändring mot ett mer hållbart och rättvist samhälle.

Eleverna är aktiva aktörer

Eleverna är aktiva processorer av information. Var och en tar med sig sina tidigare kunskaper, färdigheter och livserfarenheter till inlärningssituationen. För att motivera och engagera de studerande är det viktigt att målen och innehållet är meningsfulla för dem. Det är möjligt att involvera de studerande i olika skeden av inlärningsprocessen, i valet av mål, innehåll och metoder.

I Modellen för Alla sätter deltagarna själva kursmålen och planerar genomförandet så att grundläggande färdigheter stärks vid sidan av aktiviteten. Utöver aktiviteterna omfattar utbildningen identifiering och erkännande av kompetenser och vägledda diskussioner. Modellen för Alla är deltagarcentrerad och svarar mot deltagarnas egna behov och intressen.

Elevens erfarenheter är en resurs för lärandet. Lärandet är problemcentrerat snarare än innehållscentrerat. I en elevcentrerad undervisning är det också viktigt med relationer till andra och att lära tillsammans. Enligt det sociokonstruktivistiska synsättet på lärande byggs elevernas kunskaper och färdigheter främst upp genom interaktion med andra. Interaktivt lärande syftar till att lära sig genom diskussion, lära sig att tänka självständigt, kombinera olika perspektiv, arbeta tillsammans för att förstå vad som lärs ut och skapa ny förståelse.

Gruppens betydelse och sociala relationer är också centrala i Modellen för Alla. Lärandet sker i en grupp av studerande, men också i lokalsamhället. Därför är lokala myndigheter eller organisationer involverade i utformningen och genomförandet av utbildningen, utöver utbildningsorganisationen.

Världen och förändring är, enligt Freire, skapade av människan. Om man inte förstår hur förändringar skapas kommer människor att ta de rådande förhållandena som givna och kulturellt betingade. Utbildning bör därför syfta till att öka medvetenheten och egenmakten. Detta kan endast uppnås genom att de studerande involveras i utformningen och genomförandet av utbildningen.

Istället för att experter producerar den kunskap som eleverna förväntas ta till sig, föreslog Freire, till exempel i alfabetiseringskampanjer, att eleverna skulle vara med och producera läromaterialet. Han föreslog att elevernas inspelningar av sina tal skulle kunna användas som utbildningsmaterial, kommenteras av sina kamrater och redigeras ytterligare till skriftlig form. På så sätt utvecklas elevernas självuttryck.

Lärande är allas rättighet

Enligt Freire är läskunnighet eller analfabetism aldrig ett val. Analfabetism är resultatet av ett bristande behov av läs- och skrivkunnighet i den miljö där en individ lever, eller av att individen förnekas läs- och skrivkunnighet. Det är en fråga om omständigheter. Här är två överväganden som är oberoende av tid och plats:

  • De kunskaper och färdigheter som behövs är situations- och kulturspecifika. Deras utveckling och behov är alltid relaterade till miljön.
  • Att lära sig grundläggande färdigheter (t.ex. att läsa) ses som en rättighet. Om en individ inte har haft möjlighet att lära sig viktiga färdigheter i sin omgivning, är det en fråga om omständigheter och brist på möjligheter.

Dessa iakttagelser gäller alla de kunskaper och färdigheter som gör det möjligt för människor att bli självständiga samhällsmedborgare.

Den röda tråden i Freires tänkande är motståndet mot sociala orättvisor och förtryck. Med förtryck menar Freire barriärer som begränsar social jämlikhet och möjligheterna till personlig potential och självuttryck. Orättvisor kan drabba olika grupper, till exempel kön, fattiga, etniska minoriteter, sexuella minoriteter, invandrare, psykiskt eller fysiskt funktionshindrade.

Alla har kunskaper och färdigheter. Å andra sidan formas de kompetenser vi behöver av vår omgivning. Med andra ord har alla också kompetensluckor när de arbetar i nya miljöer eller situationer. Därför kan utbildning inte vara toppstyrd.

Freires idéer tyder på att grundläggande färdigheter är en fråga om social rättvisa. I Citizen Basic Skills ser vi eleverna som jämlika aktörer och att de lär sig att göra tillsammans.

Källor:

Freire, P. 1996. Pedagogy of the Oppressed. London: Penguin Books Ltd.

Freire, P. 1985. The Politics of Education. Culture, Power, and Liberation. Westport, CT: Bergin & Garvey Publishers, Inc.

Front, T. 2003. Itseohjautuvuus ja oppijan autonomia elämänlaajuisen oppimisen haasteena. Teoksessa Sallila, P., Malinen, A. (toim.) 2003. Elämänlaajuinen oppiminen ja aikuiskasvatus. Kansanvalistusseura; Aikuiskasvatuksen tutkimusseura.

hooks, bell. 2007. Vapauttava kasvatus. Helsinki: Kansanvalistusseura.

Jarvis, P. 2004. Adult education and lifelong learning. Theory and practice. RoutledgeFalmer.

Suoranta, J. 2019. Paulo Freire. Sorrettujen pedagogi. Helsinki: Into. 

Salo & Suoranta. 2005. Sivistyksellinen aikuiskasvatus. Helsinki: Kansanvalistusseura.